Tomten på St Mikaelkvarteret – Stora Algatan – har stått tom sedan 1959 då studentkasernen Petersborg revs. Nu planerar man att bygga bostäder på tomten. Men först gjordes en arkeologisk undersökning i samarbete med Kulturen i Lund som pågick mellan maj och oktober förra året.
– Vi visste att området har historiska rikedomar, eftersom Dominikanerna byggde sitt första kloster där för 800 år sen och hade verksamhet i 300 år, säger Henrik Borg.
Ska det byggas ett underjordiskt garage är sannolikheten också stor att man stöter på arkeologiska fyndigheter.
– Man skulle kunna betrakta hela Lunds stadskärna som en fornlämning. En hel del finns dokumenterat om troliga intressanta platser. Dessutom är det god jordmån för att trä, ben och läder ska bevaras, säger Henrik Borg.
Många tror felaktigt att Henrik Borg skulle vara mot förnyelse och nybyggen. Tvärtom ser han det som byggs i dag som spår för framtida antikvarier att bevara. Ett exempel på en modernisering som numer är av kulturhistoriskt värde är Stadshallen. När den ritades av Klas Anselm och byggdes 1968 var det tal om att riva och ersätta det gamla rådhuset. Då blev det protester och Stadshallen fick maka på sig för att stå intill rådhuset på Stortorget. I dag har både rådhuset och Stadshallen kulturhistoriskt värde.
”Man skulle kunna betrakta hela Lunds stadskärna som en fornlämning.”
– Jag ser inte som min uppgift att stoppa upp och vara bakåtsträvare. Men jag bidrar gärna till att fasader smälter in i Lunds speciella miljö, säger Henrik Borg.
Lundaborna har också ett starkt intresse för sin stad. Det kan bli starka protester om ett gammalt hus ska rivas. Intresset var också stort när man hade öppna visningar vid utgrävningen av St Mikael – 3 000 besökare var med på dem.
Något som Henrik Borg verkligen brinner för är att sprida kunskapen om det klimateffektiva i att använda gamla byggnader och stommar när man bygger nytt – i stället för att riva allt och börja om från början.
– Det är en gammal praxis som fallit i glömska. Historiskt har en byggnad fått många olika liv varefter behoven har skiftat. Städerna har utvecklats organiskt. Men så föll den erfarenheten i glömska. I stället började man bygga ABC-städer som en följd av att vi började använda bilen mer. Nu börjar vi förtäta städerna igen för att få bort biltrafiken. Det är spännande att tänka i de här perspektiven för att göra frågeställningen mer komplex, säger han.
Det finns tillfällen när Henrik Borgs arbete inte är lika roligt. Det är när privata fastighetsägare har eftersatt underhållet, så att en fastighet måste rivas – trots sitt kulturhistoriska unika värde.
– Visst ställer vi då krav på utseendet på framtida byggnader. Men det känns i hjärtat när något värdefullt gått förlorat, säger Henrik Borg.
Och även om Henrik Borgs ord har stor tyngd i vad som får rivas och vad som måste vara kvar, är han inte intresserad av att stoppa utvecklingen.
– Det skulle inte bli någon spänst i utvecklingen om ingenting alls skulle förändras. Men jag ser stolt på mig själv som en i raden av stadsantikvarier som värnar om vårt historiska kulturarv, säger han.